.jpg)
Lesetid: 3 minutter
God anpassning kan vara skillnaden mellan en bra och en dålig dag.
Att prata om autism utan att nämna autismspektrumet är lite som att prata om färger utan färgnyanser. Spektrumet är brett, och ingen människa är likadan. Detta gör det utmanande att hitta bra åtgärder för varje individ. Det finns ingen universallösning.
Trots att personer befinner sig på olika platser i spektrumet har barn och unga med autismspektrumdiagnoser (ASD) vissa gemensamma nämnare. ASD är en neuroutvecklingsstörning som ger större eller mindre utmaningar inom dessa områden:
- Språk- och kommunikationssvårigheter: Verbal och icke-verbal kommunikation, språkutveckling och språkförståelse, mimik, kroppsspråk och ögonkontakt.
- Begränsad förmåga till socialt samspel: Vänta på sin tur, anpassa röstläge och tempo, söka kontakt, säga till när något är fel, ömsesidighet, samspel med jämnåriga.
- Begränsade intressen: Egna specialintressen. Brist på initiativ att prata om andra saker eller följa upp. Rigiditet, bestämd ordning, detaljfokus.
Gemensamt för dessa utmaningar är att de alla påverkas av sensoriska intryck.
Ta hänsyn till sensoriska intryck
Det är genom sinnessystemet vi uppfattar och upplever världen. Det är så vi lär oss och skaffar erfarenheter. Forskning visar att nervcellerna i hjärnan fungerar annorlunda hos personer med ASD.
Över- eller underkänslighet för sensoriska stimuli påverkar hur man reagerar på intryck som ljud, ljus, lukt, smak eller beröring. Många personer med ASD reagerar starkare på dessa än andra (hypersensitivitet) och behöver därför avskärmning när det är möjligt. Andra reagerar mindre på vissa intryck (hyposensitivitet) och behöver stöd för att sålla bort det oväsentliga.
Ljud kan till exempel vara störande, plågsamma eller smärtsamma, och det kan vara svårt att filtrera ut viktig information. Ljus kan upplevas som obehagligt och skapa röriga omgivningar som tränger sig på. Lukt kan vara överväldigande och orsaka obehag. Smak kan skapa starka preferenser och utmaningar vid nya intryck. Beröring kan upplevas annorlunda när det gäller smärta, temperatur, hygien, närkontakt och material.
Det är viktigt att vara medveten om sensoriska utmaningar för att kunna anpassa miljön så bra som möjligt. Men det är inte bara sinnesintrycken under dagen som påverkar hur en person med ASD mår – sömnen är minst lika viktig.
ASD och sömnhygien
Sömn är vårt viktigaste verktyg för att förbereda kropp och sinne för en ny dag. Vi bearbetar intryck och skapar utrymme för nya. Detta gäller alla, oavsett diagnos. För barn kan detta vara extra utmanande, och föräldrar till barn med ASD rapporterar sömnsvårigheter hos upp till 70 procent.
Läs: Detta bör du veta om sömnbrist hos barn med autism
Sömnsvårigheter kan vara omfattande, funktionsnedsättande och långvariga. Förutom att vara problematiska i sig kan de även förstärka andra ASD-relaterade utmaningar. Precis som med sensorisk reglering kan struktur och fasta rutiner vara ett effektivt hjälpmedel. Detta kallas ofta sömnhygien.
I en oförutsägbar och svårtolkad värld är sömn avgörande. Att förstå hur sömnsvårigheter påverkar personer med ASD – och vilka orsaker som ligger bakom – är nödvändigt för att kunna anpassa miljön. Är det aktiviteten före läggdags, själva sömnen eller tanken på nästa dag som är utmaningen? Kanske en kombination?
Att kartlägga faktorer som utlöser stress och oro är första steget för att skapa effektiva åtgärder för en bättre vardag med ökad social delaktighet och lärande. Kartläggningsverktyget Sensory Profile 2 används av allt fler för detta ändamål.
Förstå barnets egen stressmodell
För att kunna anpassa på ett bra sätt måste du först förstå. Ett sätt att förstå hur personer med ASD upplever stress är den stressmodell som utvecklats av Uhrskov & Hejlskov Jørgensen (2007). Den visar att olika svårigheter gör att utgångsläget för stress varierar, och att det inte alltid är noll. I vissa fall krävs det mindre för att man ska nå gränsen och passera tålighetströskeln.
Stressmodell för ett typiskt barn
Stressmodell för personer med ASD